Hetast

Långfingrar på Långholmen
Jag har varit lite nere ett tag. Det är så ibland… upp och ner och lite mittemellan. Det kallas för att leva. Jag är i en period där jag saknar Peter, men han har åkt på semester med sin fru. De skulle till Västindien. Peter vill ut på äventyr, men hans fru är mer konservativt lagd och ligger hellre vid poolen med en spri...
  • Jag har varit lite nere ett tag.
    Det är så ibland… upp och ner och lite mittemellan. Det kallas för att leva.

    Jag är i en period där jag saknar Peter, men han har åkt på semester med sin fru. De skulle till Västindien. Peter vill ut på äventyr, men hans fru är mer konservativt lagd och ligger hellre vid poolen med en spritzer i handen, insmord i solskyddsfaktor 50 för att inte få rynkor.
    Tänk om jag hade varit med istället för henne… men så får jag inte tänka. Det gynnar inte någon.

    Johan känns lite frånvarande… eller om det är jag som är det – jag vet inte riktigt. Det kanske är jag som håller honom lite på avstånd för tillfället. Jag kanske projicerar

    Det är tur att jag har Malin. Dessutom börjar Stockholm Pride på fredag, och det ser jag extra mycket fram emot i år då jag har flera vänner och väninnor som deltar i olika programpunkter.

    Igår var Malin och jag på Långholmen, nedre badstranden, eller rättare sagt, ute på klipporna.
    Vi hittade en solvarm skreva som var fantastiskt bekväm att ligga i.
    Malin badade. Galning. Inte jag. Jag badar bara om det är minst 28 grader i vattnet, eller om jag är outhärdligt varm, vilket är sällan. Solen och jag är kompisar.
    Det är skönt att ligga sida vid sida och känna solstrålarna lapa kroppen, värma blygden under bikinitrosorna. Inte så konstigt att jag blev kåt.

    Jag låg till vänster om Malin, sträckte ut min högerhand och lät översidan smeka henne under naveln. Vände på handen och kände med fingrarna lätt över venusberget. Hon var varm. Hennes svarta bikini drog till sig hetta – från två håll…
    Jag tryckte med långfingret en aning mer än med pek- och ringfingret, och smekte henne ner över klitoris mot springan, fortfarande ovanpå bikinitrosan. Hon särade lite på benen. Ett tecken. Så jag reste mig upp på knä och lade mig lätt över henne, mellan hennes ben.
    Vi kysstes, jag smakade hennes nybadade, solvarma hud – hon luktade sommar. Kysste henne på halsen, ner mot nyckelbenet, den lilla gropen, vidare ner mellan brösten. Kände hennes varma sköte mot min mage, hon ‘tvärtom-svankade’, vinklade sig upp mot mig. Jag drog hennes trekantsbikini åt sidan och blottade hennes vänstra bröst. Hon hade gåshud och bröstvårtan såg ut som gjord att stoppa i munnen. Jag älskar bröst. I alla former. Jag tryckte mot bröstets sida med högerhanden så att det buktade upp, och sen lekte jag länge med den kroppsdelen. Slickade, läppjade, sög. Med andra handen drog jag den andra trekanten åt sidan och smekte högerbröstet, nöp i vårtan så där som hon gillar, och Malin svarade med att börja gnida sitt underliv fram och tillbaka mot min kropp. Andhämtningen blev tydligare, snabbare. Jag bytte bröst, kysste nu det högra, smekte, nöp och klämde det vänstra.

    Sen satte jag mig upp. Malins blick var dimmig och kåt, hon väntade in mig, betraktande men kunde inte ligga still, tog sig själv på brösten nu när jag hade släppt dom, skrevade rejält med benen… sen sa hon, med sin karaktäristiska röst och stil, och inte utan ett litet leende i mungipan:

    ‘Våga för fan inte sluta nu, din lilla fitta…’

    Det hade jag verkligen inte tänkt, men jag sa inget. Istället drog jag samtidigt i de två rosetter som, placerade strax under var sitt höftben, höll ihop hennes bikinitrosa. Den föll isär.
    Malins fitta är nästan Brazil-style. Hon vaxar allt, utom en strimma mitt på, ovanför klittan. Fy fan vad hon smakar gott. I vanliga fall äter jag henne hungrigt och omättligt överallt, så långt in jag kan komma med tungan, suger på blygdläpparna, slickar hennes anus, allt är gott på henne och det finns knappt något som hetsar upp mig så mycket som när hon kommer i mitt ansikte.
    Men idag var jag på betraktarhumör.

    Jag slickade och sög på lång- och pekfingret, sen lade jag mig med huvudet nära, nära hennes sköte, med hennes ena lår nästan som kudde, och sen tog jag försiktigt på henne. Med lätta rörelser cirklade jag långsamt på klitoris och såg den svullna, växa. Tryckte lite hårdare, bytte grepp. Började ‘runka’ klittan med långfingret, så att det lilla hudvecket åkte fram och tillbaka över pärlan. Givetvis kunde jag inte låta bli att slicka lite på den. Först lätta, blöta tungspetsslick i takt med min fingerrörelse, sen gled tungan ner mot hålet och jag kände den där syrliga, lätt metalliska kåtsaften smaka. Slickade på innerväggarna, följde vecken upp till klittan igen, ner mellan yttre och inre blygdläppen, ner igen, in i fittan, långt in, ut, ner mot anus, sög, slickade, förde in tummen i fittan lät långfingret vara kvar på klitoris… Malin vred sig, jag tittade upp mot henne och mötte hennes blick.

    Med vänsterhandens fingrar under hennes rumpa, förde jag in vänstertummen i häcken på henne och började trycka in, lätt ut, trycka in, lätt ut med båda tummarna i varsitt hål, lätt cirkulerande samtidigt som långfingret ägnade sig åt klittan. Jag gillar att känna mina fingrar mellan skiljeväggen… gillar att se Malin utlämnad och upphetsad till bristningsgränsen.

    Plötsligt säger Malin, ‘Snart!’.
    Jag drar ut tummen som är i hennes fitta men låter den andra vara kvar i stjärten. Malin börjar smeka sig själv med hårda cirklande rörelser, hennes klitoris är mörkröd, nästan brun, av blodtillförseln. Jag slickar på pek- och långfinger istället och för in dom i hennes sköte. Nu är hon nära. Hon vinklar hela bäckenet uppåt, sitter nästan upp och tittar på sig själv och vad våra fingrar gemensamt gör med hennes innersta rum. Så känner jag hur muskulaturen börjar dra ihop sig inne i henne, och orgasmen kommer. Malin krampar, rycker men jag släpper inte mina tag förrän jag är säker på att hon har kommit hela vägen hem. Då drar jag försiktigt ut mina blöta fingrar ur hennes håligheter, och vi ler mot varandra.

    Av någon anledning får jag i detta ögonblick för mig att titta uppåt, snett åt sidan. Något ertappad möter jag ett par mäns blickar samt breda leenden, och för en sekund blir jag som förlägen men förlamad på samma gång. Sedan förstår jag att killarna är ett par.

    ‘Snyggt jobbat, tjejer!’ hojtar den ena fryntligt.
    Vad svarar man på det?
    Tack?

  • Jag vet, jag lovade att skriva mer om Peter, men något kom i vägen.

    Mitt tredje förhållande är med Johan. Han är mycket, mycket yngre än jag, men eftersom vi inte planerar någon framtid tillsammans utan verkligen njuter av nuet, så känns det inte som något problem. Jag kallar honom ibland skämtsamt för Ashton, varpå han blixtsnabbt inte alls kontrar med att kalla mig för Demi utan för Edith, som i Edith Piaf! Hon var ju känd, inte bara för sin fantastiska röst och uttrycksförmåga, utan också för att hon alltid höll sig med män i avsevärt mycket yngre åldrar…

    Nåja, Johan överaskade mig. Han ringde mig förra veckan och undrade om jag hade några planer, vilket jag inte hade. Bra, tyckte han, och kom över med sin bil, en Skoda Roomster som han är väldigt stolt ägare av – faktiskt egentligen det enda han äger själv.
    Han hade fält ner baksätena och lagt in madrasser därbak, och bäddat med två fluffiga täcken och fler kuddar än nödvändigt, så att hela utrymmet bakom framsätena såg ut som en dubbelsäng.

    ”Nu drar vi”, sa Johan.
    ”Gör vi?”, sa jag och tillade ”Vart då?”
    ”Vet inte! Spelar det någon roll? Vi bara drar, ser vart vi hamnar!”

    Sagt och gjort. Jag sprang upp och rafsade ner några klädesplagg och hygienartiklar i en väska, och sen bar det av.
    Jag älskar att han är så spontan! Han får mig att känna mig fri och ansvarslös och levande och nykär! Jag är alltid nykär i Johan… vi har alltid roligt tillsammans.

    Vi körde söderut, bilstereon spelade Rolling Stones, Lundell, Cornelis, Bob Marley och Pearl Jam. Jag noterade att inte en enda kvinnlig artist fått utrymme i blandskivan, men lät det passera.
    Vi var på väg till friheten! Då ska man inte gnälla.
    Solen lyste och vi hade nervevade rutor. Johan tog in på små vägar som ringlade orakt och utan mål och vi sjöng med för full hals i alla texter vi kunde – vilket faktiskt var de flesta.
    Jag satte upp mina barfota fötter på panelen framför mig och kjolen jag hade på mig föll tillbaka en bit och blottade mina knän på ett utstuderat syndigt vis.
    Johan slutade sjunga och började oblygt snegla mot mina bara ben. Jag betraktade honom i ögonvrån och låtsades inte om att jag såg den där gnistan tändas till. Ansträngde mig att se avslappnat sensuell ut.

    ”Vad har du under den där vackra kjolen?”, undrade han.
    ”Borde väl du veta”, log jag mot honom.
    ”Jag kanske har dåligt minne…”
    ”Kanske dags att friska upp det då…”
    ”Kanske det…”

    En högerhand greppade mitt vänstra knäveck och kelade sig uppåt mot ljumsken. Med lillfingret strax innanför troskanten smekte han insidan av mitt lår och jag kände den där sugande känslan som börjar som ett pirr i underlivet och liksom utvidgar sig upp till solarplexus.
    Jag fällde ner ryggstödet en aning och hasade ner på sätet samtidigt som jag särade lite till på benen.
    Med stadig blick på vägen kupade Johan handen över mitt kön.

    ”Varmt, fuktigt och väldoftande – tror jag att jag minns den som. Vi behöver parkera så att jag kan åtgärda mina minnesluckor”, sa han.
    Själv sa jag ingenting, men mina kinder var heta och jag var glad att det inte var jag som körde bilen, för det hade kunnat gå illa.

    Vi hittade en avfart med något som såg ut som en gammal, bortglömd parkering eller något, med massa maskrosblad uppstickande ur det glesa gruset. Det var ett rätt så skyddat ställe, inte för att vi faktiskt brydde oss för tillfället, men ändå.
    Jag knäppte av mig säkerhetsbältet och klättrade bak i skåpet. Lade mig med ryggen mot bakdörren och väntade in Johan. Han lät musiken vara på, klättrade efter mig och satt framför mig och bara tittade, verkligen tog in mig med blicken. Jag särade på benen, drog upp kjolen och förde ner en hand mot könet, över trosan samtidigt som Eddie Vedder började sjunga första strofen i Pearl Jams ‘Black’:”sheets of empty canvas, untouched sheets of clay, were laid spread out before me, as her body once did”… Rätt sorglig text, egentligen, men vid just det här tillfället kändes den bara vacker, romantisk och erotisk.

    Jag tryckte en aning hårdare med mitt långfinger över de punkter jag vet får igång mig, lyfte lite på ring- och pekfinger för att förtydliga vad jag gjorde, Johan tittade noga på. Min andra hand, som jag hållit över mitt bröst, förda jag nu också ner mot könet. Med vänster lång- och pekfinger tog jag över massagen från högerhanden, vars fingrar jag nu istället lät glida in under troslinningen från sidan. Med några fingrar under trosan och några fingrar på andra sidan tyget lekte jag lite med mig själv ett tag, och njöt av att se Johan se på mig, leende, med tända ögon. Jag kunde inte, och ville heller inte, släppa honom med blicken. Dessutom var det så fint att han inte tog på sig själv än, utan bara med största intresse tog in vad jag gjorde.

    Så jag tog tag i troskanten med vänstern och förde den åt sidan och visade honom hur jag vill bli smekt.
    Han mötte min blick, log ännu bredare, och böjde sig framåt för att möta upp mina fingrar med sina läppar.

    Jag har svårt att tänka mig att man kan läras upp att slicka eller suga skönt. Jag misstänker att det kommer naturligt om man tycker om det. Vissa är bra på att kyssas, andra inte. Det handlar om feeling.
    Det märks tydligt när någon njuter av att ge oralsex, när tungan inte bara vispar runt som i en porrfilm utan istället verkligen kysser fittan. Att bli kysst mellan benen, det är skönt. När en tunga möter klitoris som vore den också en tunga, när styrkan växlar, när personen som ger är lyhörd för när det är läge att vara mjuk och när det är dags att gå över till porno-mode.
    Kan man lära ut det?
    Jag är tveksam.

    Johan har feeling, herregud vilken feeling! Men så är han också en duktig hobbymusiker… om nu det har något med saken att göra…
    För första gången i mitt inte allt för oerfarna liv, just där, i den bilen, misstänker jag att jag fick min första fontänorgasm. Jag ville att han skulle komma in i mig, men kanske ville jag det mer för hans skull än för min egen. Det kändes på ett vridet sätt orättvist att jag låg där och tog emot och hade det så vansinnigt skönt, jag ville att han också skulle få. Men ju närmare jag kom klimax, desto hårdare höll han i mig. Han hade nu satt sig så att jag låg gränsle framför honom, och plötsligt insåg jag att alla dessa kuddar kanske inte alls var överflödiga till mängden, för han bullade upp dom under mig, under min häck, så att han kom åt lättare, samtidigt som han kunde hålla i mina armar, eller använda sina händer till att trycka på min bröstkorg, hålla mig nere, så att han fick fullfölja sin orala tillfredsställning på mig.

    När det gick för mig… jag vet inte hur jag ska kunna beskriva det med ord… Magen krampade ihop ofrivilligt i stötar, jag vet inte vad jag gjorde med mina ben, sprattalade säkert okontrollerat och föga estetiskt tilltalande, men det var verkligen inget som bekom mig då. Jag är ingen s.k skrikare – sådant där gnällstön och skrikorgasmer hör till porrfilmssagorna för att man ska illustrera hur fantastiskt skönt det är för kvinnorna när männen knullar på dom, så att deras manlighet känner sig bekräftad. Inget som hör till min verklighet. Nog för att jag kan låta, men inte på det viset.
    Nåväl, nu skrek jag som jag aldrig skrikit förr när jag kom, och jag höll på i säkert en halv minut! Det bara fortsatte och fortsatte och… herre, herre, herregud.
    Jag Har Aldrig Varit Med Om Något Liknande. Trodde sådana här orgasmer hörde till myten.

    Johan tittade upp på mig, blöt i hela ansiktet.
    ”Fy fan, Anna… det här var det sexigaste jag varit med om”, flämtade han med uppspärrade ögon.
    Jag kunde inte svara honom eftersom jag var så överväldigad av vad som nyss hänt.
    Istället vände jag på mig, fortfarande med kuddarna under mig men nu mot venusberget. Johan drog ner jeansen och kalsongerna och förde in sin vackra, stenhårda penis, vilket blev som grädde på moset för mig då. Jag tror att han stötte i mig max fem gånger, sen var det hans tur att explodera.

    Ja, den här lilla road-trippen fick många avbrott av denna lustfyllda karaktär på sin väg. Jag kom inte på samma sätt igen – det var ju helt galet! Men jag kom många gånger ändå. Bara vetskapen om att det går att få sådana här orgasmer tände både Johans och min upptäckarlusta, och vi lekte oss genom varandras kroppar med nyfikenhet, glädje och högsta naturlighet.

    Helt klart en av mina häftigaste resor någonsin – trots att vi knappt kom utanför Södertälje…

  • Det var en vanlig tisdag och jag skulle upp på en reklambyrå på möte inför ett projekt som de ville anlita mig till. Runt bordet satt fyra män och två kvinnor, varav jag var den ena. Den andra kvinnan, vi kallar henne Karin, var kall, föreföll humorlös och rätt tråkig överlag – usch, jag avskyr att använda sådant språkbruk i beskrivande av andra, men detta var mitt första intryck av henne som jag försöker dela med mig av eftersom jag tror att det har relevans för vad som senare hände.
    Jag försökte prata med henne på tu man hand, lite med undertonen av att vi var de enda två i rummet som inte hade penis och kanske därför borde hålla ihop lite extra… men nej, förgäves. Hård som en förstenad fura. Då ska man också veta att reklambranschen är oerhört grabbig i jargongen, och som kvinna tvingas man antingen att köpa det eller inte. Det gäller att välja sina tillfällen att säga ifrån, pick your fights, så att säga. Hon valde tydligen Margaret Thatcher-stilen. Det är väl okej, men inget som jag har lätt att finna minsta gemensamma nämnare med.

    Hur som helst, vi kickade igång projektet, och samarbetet förflöt rätt bra på det hela taget. Tills vi skulle ta en gemensam fredagslunch en helg senare…
    Förutom vi som var involverade i detta, tillkom några respektive. Karin skulle ansluta en halvtimme senare eftersom hon skulle mejla iväg diverse utkast och blablabla.
    Jag reste mig för att gå och tvätta händerna på damrummet innan maten, och vid restaurangens entré stötte jag bokstavligen talat ihop med en man eftersom jag råkade snubbla på en mattkant – jösses så klyschigt, men dessvärre alldeles sant! När jag säger ‘man’, då menar jag verkligen Man.
    Solarplexus imploderade, hans ljust blå ögon, omringade av skrattrynkor, glimtade till mot mig och han fångade upp mig så där gentlemannamässigt och stabilt, vilket för övrigt fick mig att känna hans vältränade armar under kostymen. Han luktade gudomligt, inte parfym eller after shave, bara… rent. Fräscht. Förmodligen fanns det också några spökande feromoner med i den doftbilden.

    ‘Oj! Vilken tur att du stod där!’, fick jag ur mig med en otypisk nervös andhämtning i rösten.
    ‘Tur för dig, eller mig?’ log han tillbaka.
    Jag försvann in på damernas efter ett leende och några koketta ögonkast, och kände hur pulsen ökade.
    Oj. Vilken sexappeal! Jag är inte lättimponerad, rätt luttrad om man säger så, men det där lilla mötet… kemi!

    Jag tvättade händerna, rättade till klänningen och gick tillbaka till mitt sällskap. Hör och häpna vad som hände sen: Han satt vid vårt bord! Han satt bredvid VD:n och skrattade i förtrolighet åt något, det verkade som om de kände varandra väl, speciellt med tanke på att VD:n höll armen om hans hals på ett utpräglat ‘tjena-killen-fan-jag-gillar-dig’-sätt.
    Mannen såg leende upp på mig och höjde förvånat på ögonbrynen. Jag gengäldade minen.

    ‘Alla fotknölar på plats?’ undrade han charmigt.
    ‘Jo, det verkar så’ sa jag med en nick åt VD:n och honom, inte längre lika nervös i stämman, gudskelov.
    ‘Jasså, känner ni varandra, eller vaddå?” frågade VD:n förbryllat.
    ‘Nja, vi stötte på varandra en snabbis utanför toaletten…’ sa mannen utan att släppa mig med blicken eller sluta le brett.
    ‘Alltså, stötte , inte stötte på…’ försökte jag på ett oerhört löjligt vis förtydliga, av någon anledning som jag själv inte förstod men genast ångrade.
    ‘Tala för dig själv’ sa han och log, om möjligt, ännu bredare, ‘Peter’ sa han sen och räckte fram handen.
    ‘Aha – en Riktig klippa alltså’ sa jag och tog den. Handen, alltså.

    Jag slår mig ner på min plats, som händelsevis råkar vara precis mittemot där Peter sitter, och undrar om någon har beställt något till mig, och i sådana fall vad.
    Då.
    Då kommer vändpunkten, den lilla s.k twisten i storyn.
    Karin kliver in i lokalen, stegar fram till Peter, hälsar honom med en puss på munnen och ett ‘Hej, Älskling’.
    Det visar sig att dom är gifta. Jag hade inte ens sneglat på hans vänsterhand innan dess, men såg nu mycket tydligt att där, mycket riktigt, var en guldring placerad på ringfingret.

    Snopet.

    Tillåt mig att få snabbspola framåt.
    Nu har jag redogjort för hur vi träffades samt gjort klart att situationen är, så att säga, delikat.
    Peter och jag rörde oss som i cirklar kring varandra i nästan tre månaders tid. Som två himlakroppar vars dragningskraft kommer att se till att de förr eller senare krockar… det var liksom inte en fråga om ‘om’, utan helt och hållet ‘när’.
    Eftersom Karin visade sig vara en järnlady, för att inte säga tvättäkta hagga, så ebbade mitt dåliga samvete ut mer och mer. Jag är för systerskap. Vi kvinnor lägger alldeles för mycket energi på att rivalisera med varandra, istället för att hålla ihop, lyfta varandra. Alltid Kvinnan först, i min värld. Men se, där är jag ju inte riktigt sanningsenlig… Jag lät ju inte bli Peter. Hade Karin visat sig vara en superintressant, varm och sympatisk människa som jag funnit referenspunkter med, så kanske detta inte hade hänt. Jag vet inte. Eller så hade det gjort det ändå… Det är klart att Peter är den som har det största ansvaret i detta, men jag kan verkligen inte tvaga mina händer och avsvära mig någon skuld.
    Det enda jag egentligen säger – och detta ska inte misstolkas som något försvar – är att det blev lättare och lättare att frångå den lilla moral man har i takt med att sympatin för Karin dalade.

    Falskt?
    Omoraliskt?
    Absolut.
    Inte desto mindre Levande.
    För jag tror – jag skulle kunna ha använt mig av verbet ‘vet’ här, eftersom Peter och jag har en så pass öppen dialog med varandra och han berättar saker för mig – att Peter och Karins sexliv och förhållande förbättrats sedan jag klev in i det. Visserligen utan Karins vetskap, men ändå. Hon lider inte, snarare precis tvärtom.

    Jag vill berätta om första gången vi kapitulerade inför varandra, men klockan är mycket och jag har tider att passa imorgon, så låt mig får återkomma till det.

    Tänk på det som vore det en Carlsberg – worth waiting for.

  • Innan jag fortsätter berätta om min lördag med Malin, vill jag bara säga att vi hade det fint igår, Peter och jag.
    Han kommer att beskrivas i detalj inom kort, denna gentleman av hög kaliber, men en sak i taget.

    Först Malin.
    Alltid Malin först, på något sätt.

    Jag vet inte vad hon sa till den lilla späda, blonda varelsen, men jag satt i soffan, sippade mitt vin och var ‘lyhörd’, precis som hon sagt åt mig att vara.
    Det är något med Malin som är oerhört förförande, även för kvinnor som är straight. Hon är liksom… magisk. Fascinerande. Om jag skulle säga ‘överjordisk’ här, så skulle det låta som en klyschig överdrift, men jag kan inte låta bli, för hon är som tagen ur en erotisk novell.

    Malin tittade på mig, höjde på ögonbrynen och formade ett ‘kom’ med munnen. Närsomhelst, tänkte jag för mig själv medan jag reste på mig och gick över till pianot. Gud vad jag älskar min nya, vita kjol, förresten!
    ‘Det här är Sofi’, förklarade Malin, ‘hon är olyckligt förlovad’.
    ‘Nej, men!’, utbrast Sofi lite generat.
    ‘Okej, förlåt då. Kanske inte olyckligt, men lite… osäkert?’
    ‘Hej’, sa jag och presenterade mig ‘vem har inte varit osäkert förlovad – det hör snarare till allmänbildningen att ha gått igenom en sådan grej’.

    Vi fortsatte prata, dricka vin och vifta bort män. Efter en stund föreslog Malin att vi skulle byta till ett mer ostört rum, vilket vi gjorde. Det råkade bli sängkammaren… well, what do you know…
    Men ingen brådska i sådana här ärenden, så vi fortsatte att konversera, sittandes som i en triangel mitt på dubbelsängen med våra glas stöttade mot knän och andra kroppsdelar – kanske bra att vinet var vitt eftersom överkastet såg dyrt ut.

    Jag vet inte exakt hur det hände, eller hur det kom sig att det hände, men jag minns Malins ena hand på Sofis ben. Att hon, utan att släppa ögonkontakt med henne, lutade sig emot mig och började kyssa min axel upp mot halsen. Sofi satt blickstilla. Hon var svårtydd. Men hon gick inte därifrån.
    Malin tryckte försiktigt ner mig i liggande position och böjde sig över mig. Hennes långa hår täckte mitt ansikte och det kändes som att ligga i en väldoftande koja. Allting gick väldigt långsamt. Som i slow motion. Som om vi båda tog det extra lugnt för att inte skrämma bort Sofi, som om hon vore en exotisk fågel, redo att flaxa iväg vid första hastiga rörelse.

    Malin vände sig till Sofi: ‘Känns det okej?’
    Hon satt tyst och allvarlig, men nickade till slut och plötsligt såg man något glimta till i hennes ögon. Hon är egentligen inte alls min typ av kvinna. För vän, ljus och tillbakadragen för min smak. Men det förtar inte att hon är väldigt söt. Man vill liksom ta hand om henne, hålla henne i handen, smeka henne över kinden och tala lugnande till henne, säga att hon inte behöver oroa sig för att allt kommer att ordna sig…

    Malin smekte insidan av mitt vänstra lår, uppåt under kjolen. Det vita tyget låg som ett utbrett moln omkring mig, jag kände mig vacker. Det är sexigt att känna sig vacker. Sofi satt kvar i samma position, i skräddarställning med vinglaset i högerhanden, och bara tittade.
    ‘Vill du känna?’ frågade Malin henne.
    Hon svarade inte först. Malins hand hade nått upp till mitt våta och svullna sköte, vi tittade på henne båda två och jag ryckte till lite när Malin manövrerade sitt finger på rätt sätt.
    Plötsligt reser sig Sofi, ställer sitt glas på nattduksbordet och sätter sig ner på min andra sida.
    Hon viskar fram ‘Jag har aldrig gjort något sådant förut…’.
    ‘Men du vet väl hur du själv vill ha det?’, frågade Malin med låg röst. Sofi nickade. ‘Gör samma sak med henne som du skulle vilja att någon annan gjorde med dig’, sa Malin.

    Sofis hand smekte sig uppför mitt andra lår, och de släppte inte ögonkontakt med varandra ens när deras händer och fingrar möttes under min kjol.
    Jag kom. Tyst men förlösande.
    De slutade då. Det var som om Malins hela syfte med detta var att ge Sofi en inblick i en annan värld. Vår värld.

    Undrar om vi hör något av henne i framtiden. Undrar hur det kommer att gå med hennes förlovning.
    Vi bytte inte nummer med varandra.

  • Det ringde på hemtelefonen i lördags kring lunchtid. Det var Malin som berättade att hon köpt en kjol som hon skulle vilja se mig i. Det räcker med att hon säger ‘Hej, hjärtat’ med sin ganska mörka, lite hesa röst för att jag ska bli alldeles pirrig innanför revbenen, till att börja med.
    Jag har aldrig sett Malin i kjol – hon är byxtypen. Det är jag som brukar ha kjol, eller klänning.

    Malin är ganska lång, slank och har mörkt långt hår, tjockt och välskött. Hennes ögon är ljusbruna och hon röker som en gammaldags filmstjärna, i långsamma rörelser med betraktande blick. Hon är inte en sådan person som ler särskillt ofta, men när hon gör det stannar tiden. Så vacker är hon. När hon var yngre blev hon flera gånger erbjuden modelljobb, vilka hon kategoriskt tackade nej till. Istället öppnade hon tillsammans med en annan väninna (de är bara vänner, inget annat, väninnan är dessutom lyckligt gift och har barn) en hantverksaffär. De tillverkar allt möjligt, väver, snickrar, syr, gör smycken. Det är som att kliva in i en saga när man besöker affären.

    Iallafall, Malin kom över med kjolen.
    Hon är den coolaste kvinna jag känner. Allt hon gör är kontrollerat. Det här, t.ex:

    Det ringer på dörren. Jag, som är nyduschad och endast har en badrock på mig, går för att öppna – jag vet ju att det är hon. Där står hon i sina tajta jeans och linne utan bh – herregud, vilka bröst den kvinnan har! – säger inte ens hej, ler bara lite snett efter att hon ögnat mig uppifrån och ner och upp igen. Sen kliver hon in och stänger dörren bakom sig, släpper sin väska på golvet, närmar sig mig och purrar ‘nämen, hjärtat… har du klätt av dig för min skull…’ i mitt öra samtidigt som hon med ena handen lossar badrocksknuten runt min midja och med andra handen smeker den av min axel så att den faller till golvet.

    Det finns något väldigt erotiskt i att vara naken med någon som är helt påklädd… eller vice versa också för den delen.
    Malin gjorde sedan något som är väldigt typiskt henne. Hon gick ner på mig, slickade och smekte tills jag höll på att komma, och så bara slutade hon. Frustrerande! Men jag känner henne så väl nu att jag vet att hon har en plan. Hon ville hålla mig upphetsad så länge som möjligt, hon njuter av att vara i kontroll.

    ‘Sätt på dig kjolen’, sa hon.
    ‘Sätt på mig’, sa jag.
    ‘Inte än, min docka…’.

    Gud!

    Jag provade kjolen, den är helt sagolik. En dröm i vitt. Lång, mycket tyg, kvinnlig. Jag är mer traditionellt feminin än Malin, vilket inte förtar hennes kvinnlighet på något sätt, och hon älskar när jag har klackar och smycken och alla attiraljer som anses vara typiskt feminina. Jag måste för övrigt ha höga klackskor när vi är ute tillsammans, för hon är mycket längre än jag.

    Vi gick på en inflyttningsfest på Folkungagatan. Det var en av mina gamla jobbarkompisar som precis flyttat ihop med sin kille. Det var rätt tråkiga människor där, men stämningen lossnade i takt med att vinet dunstade. Jag älskar att se Malin sitta tillbakalutad och studera folk och omgivning. Det är dessutom väldigt underhållande att se män röra sig i vida cirklar kring henne, som cirklande hajar emellertid med en viss tveksamhet. Hon är, som sagt, modellsnygg, men innehar också så mycket integritet och pondus att män blir osäkra i hennes närvaro.
    Hon roas också av att se mig stå och kuttra med manliga beundrare, jag är tydligen inte lika hotfull i deras ögon… jag misstänker att de anser mig vara mer lättövervinnlig, och det får de gärna tro, mig gör det inget.

    Efter en ansenlig mängd vin gick jag på toaletten. Jag hade svullnat till rejält bara av att titta på henne, möta hennes blick då och då, och veta vad som skulle komma, så jag bestämde mig att köra sans trosor.
    ‘Vet du vad jag gjorde på toa?’, sa jag till henne när jag slog mig ner i soffan bredvid hennes sida.
    ‘Tog du på dig själv?’
    ‘…nnnej… om man inte räknar med att jag tvättade mig… Där.’
    ‘Tog du av dig trosorna?’
    ‘Är du tankeläsare?’
    ‘Nej, men du är en sån som införlivar erotiska fantasier. Du vill åka hem, va?’
    ‘Ja, hemskt gärna.’
    ‘Det kommer inte att hända än. Vi ska ha lite kul här först. Ser du den där blonda tjejen vid pianot?’

    En rätt tunn, blek kvinna med rosett på sin tantiga blus stod vid pianot och såg lite utanför ut. Hon tittade på några som sjöng och spelade, log med munnen, men inte med ögonen.

    ‘Vad har du för plan, Mistress?’, sa jag och nöp henne retfullt i midjan, ‘Du tänker väl inte försöka förföra henne? Hon är nog superstraight.’
    ‘Lugn, nu’, svarade Malin ‘Var lite lyhörd inför vad jag ska göra, så kommer det gå bra’, och så reste hon sig och gick fram till den blonda tjejen vid pianot.

    Jag ska berätta fortsättningen vid ett senare tillfälle.
    Nu behöver jag gå och duscha eftersom Peter är på väg för att hämta mig. Vi ska på restaurang.
    Som sagt – fortsättning kommer att följa.